Dags att flytta.

Jag håller på att flytta. Tänk vad glad jag blir om du följer med. Min nya adress är www.willowena.se för tänk bara så mycket enklare att komma ihåg. Äntligen har jag en alldeles egen domän - även om jag är hyperfärsk på hur det hela fungerar. Välkommen dit, jag hoppas att vi ses!

Extrahusse eller matte sökes!

Min kille behöver ett extrahem då och då. Eftersom tiden inte räcker till längre pga ändrade familjeförhållanden (som ju skilsmässor töntigt kallas) så känner jag att vi inte räcker till åt Snöret. Inte just nu i alla fall. Ett par dagar i veckan dagtid - eller del av dag - behöver Snöret träning och en fast men gosig hand. Snöret är bara 16  månader ännu så det är mycket tonårsfasoner, så hundvana är ett krav. Han är världens härligaste, snällaste lilla rödtott. Hör av dig till mig eller Mikael. Här eller via FB. 

Published with Blogger-droid v1.7.4

Höstkärlek.

Äntligen är hösten här. Det finns inget vackrare just nu. Likväl som inget är vackrare om våren när det spritter i själen när man ser första blomman. När första sädesärlan vippar på gräsmattan! 

Den klara luften nu i september och oktober är oslagbar. Temperaturen är den perfekta för en löptur eller promenad med rödtottarna. Kan så vara att det är det faktum att hundarna smälter in i naturen nu. Hur som helst är det så att jag tappar andan - flera gånger om dagen. Den här förmiddagen -efter att ännu en gång ha betalt räkningar alldeles försent - sitter jag och oroar mig för det mesta. Oron grundar sig inte längre i hur det sak fungera mellan mig och min ex-man. Det kommer att bli bra. Det är bra. Igår lämnades nycklar till gården vi sålt. Ännu en stor sten som slår i marken och splittrades till grus. Väldigt skönt och befriande men visst ligger det sand på axlarna än. Det är inte över förrän det är över.
Pengar! Jag trodde aldrig att jag skulle få such pråblems. Vill säga att "det är bara pengar" men sanningen är väl lite annan. Det är anledningen till mången hjärtinfarkt. Men icke min. Inte än. Först kärlek och självläk eller hur?

Ta hand om er, gråt när ni behöver och skratta så ofta ni kan.

 V.

Röjarlycka!

Att flytta från huset och gården blir en sådan lättnad - men förtvivlat hårt jobb. Det verkar aldrig ta slut. Ingen ände. Men idag såg vi ett ljus i den långa tunnel som heter separering. Faktiskt verkar det finnas en ände på allt. Med hjälp av våra bröder har vi till idag fyllt två (!) stora containers med drid. Underbart. Jag kan lätt tänka mig att slänga hälften av allt jag äger. Det hade känts underbart befriande. En smula torftigt när man senare behöver den där grunkan man slängde förra året.
Slappnar av, vattnar pelargonerna jag slitigt så med, tittar på dem och blir glad i hela själen. Nog ska det bli bra. Fridens peeps. Nu slår jag mig ner in da såffa med en kall öl, ölkorv, tortillas och stark salsa. Caramba!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Timjan och rosmarin.

Vad dessa tu doftar ljuvligt. Att klippa lite rosmarin för att hacka och ha maten är bara det en upplevelse. Älskar doften av den. Ett klippa grön aroma-terapi. Att jag frekvent använder den senare och inte så mycket av timjan syns på mina små fönsterkrukor. Dags att köpa ny planta! Nu blir det käk. Elleeen!!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Första-gluttare äntligen!

Äntligen var det dags att börja i skolan för Ellen. Som många andra föräldrar var jag nog den av oss som var nervös. Vi har tur som redan känner de flesta i klassen. Fröknarna är 'gamla' kändisar de med. Lycka till i skolan min ängel. Jag är övertygad om att det kommer att gå hur bra som helst.

När vi kom hem brast det för mig. Snöret hade för trettiofemte gången förstört något. Den här gången var det min gamla mobil som Ellen just fått. Så stolt hon var över den - även om hon inte fick lov att använda den mer än i nödfall. Ännu en av hennes väskor fick hamna på Tyft. Missförstånd mellan mig och pappa var felet i det här fallet. Ville ha Snöret utestängd ur köket - han blev instängd i det. Ingen död, trots att herr Setter lyckligt ovetande nästan såg ljuset i tunneln. Han skulle bara veta. Ringde i förtvivlan till ex-make och uppfödare och lugnades.

Efter väl förrättad första skoldag bar det sig inte bättre än att jag utlovade havrevåfflor. Inspirerad av pappa Lars' hallonsylt kunde jag inget annat göra än att halta iväg och köpa grädde och vispa ihop smet. Yummo!

Önskar eder alla en fröjdefull natt.

Oväntat besök.

Hm, så vart det en lugn hemmakväll. Inte. Ellen, jag och Tobias skulle se nya Irene Huss men planen föll om intet när Johan och Matte trillar in.

Published with Blogger-droid v1.7.4