Äntligen var det dags att börja i skolan för Ellen. Som många andra föräldrar var jag nog den av oss som var nervös. Vi har tur som redan känner de flesta i klassen. Fröknarna är 'gamla' kändisar de med. Lycka till i skolan min ängel. Jag är övertygad om att det kommer att gå hur bra som helst.
När vi kom hem brast det för mig. Snöret hade för trettiofemte gången förstört något. Den här gången var det min gamla mobil som Ellen just fått. Så stolt hon var över den - även om hon inte fick lov att använda den mer än i nödfall. Ännu en av hennes väskor fick hamna på Tyft. Missförstånd mellan mig och pappa var felet i det här fallet. Ville ha Snöret utestängd ur köket - han blev instängd i det. Ingen död, trots att herr Setter lyckligt ovetande nästan såg ljuset i tunneln. Han skulle bara veta. Ringde i förtvivlan till ex-make och uppfödare och lugnades.
Efter väl förrättad första skoldag bar det sig inte bättre än att jag utlovade havrevåfflor. Inspirerad av pappa Lars' hallonsylt kunde jag inget annat göra än att halta iväg och köpa grädde och vispa ihop smet. Yummo!
Önskar eder alla en fröjdefull natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar