söndag 3 april 2011

Bröllopsgåvor och andra livsviktiga ting.

Naturligtvis hade jag inte med mig kameran när jag var hos min äldsta vän, älskade själasyster och lekkamrat Z tidigare idag. Synd för jag hade gärna velat ta lite foton av hennes fina virkade ting. Efter att ha plattat hår på undertecknad och lockat dotterns blonda svall begav vi oss idag till Zenitha och Sigge för en kopp kaffe och eventuell support till hennes hemsida. Men där gick jag bet tyvärr. Det fungerade inte alls som mitt och jag är alldeles för kass på programmering. Kan inget om det alls om jag ska vara ärlig. Och det är väl ingen idé att ljuga på sin egen blogg? Haha, det tar 'änna' bort syftet med den all together. Vi pratade ändå om en del matnyttigt som om vad man kan pyssla med för att tjäna pengar, vad vi borde hjälpas åt med mer när vi än en gång kommer att bo lite närmare varandra. Passa respektive gudbarn lite mer kanske? Äta middag tillsammans någon gång oftare, åka till stranden till sommaren och sitta på hennes balkong nu fram i vår. Ska bli mysigt.

Att skiljas får fram de viktiga frågorna här i världen. Som vem som ska ta hand om den bästa grytan i universum? En gul Anders Petter i gjutjärn med teflonbeläggning - en bröllopsgåva från mina kusiner från Väjern när de i förfäran insåg att vi inte hade en gryta! Vad falls? Ingen gryta? Ja, där var deras gåva given, och den har varit den allra bästa presenten. En av dem i alla fall. Eller det dubbla våffeljärnet? Det blir nog jag det - maken är inte förtjust i våfflor förkunnade han i kväll medan jag stod och gjorde några goda dito. Femton minuter senare var det han som ätit flest. Det är i sanning en konstig värld vi lever i. Apropå våfflorna med grädde och sylt så är det definitivt det sista gottiga jag unnar mig på ett tag. Nu i veckan ska jag börja med att detoxa lite. Min stackars kropp har fått ta en hel del skräp de sista månaderna och det gillas inte av varken garderob eller sinne. Nä, här ska detoxas och springas. Kommer att ge mig ut och köra en 4 km och se hur många sekunder jag kan springa i sträck innan det blir att börja sakta ner i gång. Men äntligen har jag blivit av med förskylningen och det känns mer än underbart. Måtte det hålla i sig. Allt har blivit försenat i ett par månader vad gäller träning och det har inte känts något bra. Ha en bra vecka du med min vän.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar