Ettåring och Vår Ruset.

I måndags var jag och Snöret på kurs igen. Det var enormt roligt och vi fick bättre kontakt än på länge, mitt snöre och jag. Idag fyller han och hans tio (!) kullsyskon ett år och han har blivit stora killen. Dock inte så stor mentalt - även om han kanske tycker det själv. Men ack vad han tyckte det var trist i början av träningen. Men när han insåg att vi inte kom någon vart den där kvällen - såvida vi inte började samarbeta - då gick det fint. Ser redan fram emot nästa träning. Men det är tuffa pass. Vi börjar klockan 18:00 och slutar inte förrän klockan nästan slagit 21:00. Så då är det ett litet gäng av trötta kroppar med både två och fyra ben. Härligt.

Snart är det Vår Ruset och det har för mig blivit lite speciellt. Vi åker ett lite

t gäng från jobbet och genomför de 5 km på vårt eget vis. En del går, springer tillsammans och jag stänger in mig i min mp3, börjar röra benen, andas och sticker iväg på bästa tiden för säsongen. Förhoppningsvis i alla fall. Det har så blivit de sista två åren och det är väldigt mysigt. Varmt när vi sätter i gång och när man kommit i mål och fått andhämtningen åter så hämtar jag mitt gängs matkasse (om jag kommer in först) och börjar duka upp. Alla som är med i en grupp om minst 5-6 pers. får en fikakorg med godsaker. Väldigt mysigt att umgås med arbetskompisar som man annars inte pratar med så mycket.

Sedan har jag registrerat mig på jogg.se ett forum för oss som försöker hålla igång och vill se hur andra gör för att göra det samma. Lite kul att ha koll på andra i kommunen, men det visade sig att endast en jag känner är där och registrerar sina löprundor och cykelturer. Heja Daisy! Håller nu lite tummar för att vi blir fler? Det är kul att tagga varandra lite. När jag snart inte har en make som puttar ut mig kan det bli lite lättare att låta bli helt enkelt. Så hjälp att hjälpa kanske?

Ha det bra resten av veckan!