Visar inlägg med etikett Ätbart. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ätbart. Visa alla inlägg

fredag 26 augusti 2011

Röjarlycka!


Att flytta från huset och gården blir en sådan lättnad - men förtvivlat hårt jobb. Det verkar aldrig ta slut. Ingen ände. Men idag såg vi ett ljus i den långa tunnel som heter separering. Faktiskt verkar det finnas en ände på allt. Med hjälp av våra bröder har vi till idag fyllt två (!) stora containers med drid. Underbart. Jag kan lätt tänka mig att slänga hälften av allt jag äger. Det hade känts underbart befriande. En smula torftigt när man senare behöver den där grunkan man slängde förra året.
Slappnar av, vattnar pelargonerna jag slitigt så med, tittar på dem och blir glad i hela själen. Nog ska det bli bra. Fridens peeps. Nu slår jag mig ner in da såffa med en kall öl, ölkorv, tortillas och stark salsa. Caramba!
Published with Blogger-droid v1.7.4

tisdag 23 augusti 2011

Timjan och rosmarin.

Vad dessa tu doftar ljuvligt. Att klippa lite rosmarin för att hacka och ha maten är bara det en upplevelse. Älskar doften av den. Ett klippa grön aroma-terapi. Att jag frekvent använder den senare och inte så mycket av timjan syns på mina små fönsterkrukor. Dags att köpa ny planta! Nu blir det käk. Elleeen!!
Published with Blogger-droid v1.7.4

fredag 12 augusti 2011

Törstiga.

I väntan på att få service!
Published with Blogger-droid v1.7.4

lördag 6 augusti 2011

Tanumsdagen!

Efter mycket krångel och lite för mycket rödvin så kommer en überkort bloggur. Mest i form av bilder. Jag är tom på ord efter att ha babblat hysteriskt i timmar.
Älskade Sandra sover hos oss inatt äntligen. Tänk vad vi saknar dig när du inte är hemma.



Klart Ellen och Tobias älskar att vandra kring traktorer, tändkulemotorer och gamla bilar.

Allra bästa och äldsta vännerna fick gratisglass av GB-gubben. Klara och Ellen.

Ha en bra kväll mina kära!

fredag 5 augusti 2011

Fika i det gröna under ett träd.

Minnen som finns kvar för alltid - visst kan de vara både tunga, glädjefulla och pirriga. Det spelar liksom ingen roll hur lång tid som passerat sedan minnet blev just ett sådant och inte en direkt händelse. När vi satt härom dagen och åt varsin smörgås från känd amerikansk smörgås-kedja så blev ett sånt minne till. Jag vet att jag redan då tänkte på att jag för alltid skulle komma att ha den stunden till ett vackert minne att ta till. Eller var det det faktum att vi sa att vi nog alltid skulle komma ihåg det? Ingen aning. Klurigt det där. Inget speciellt förutom två bilplädar - ni vet de där rutiga alla hade förr- och en flaska bubbelvatten och varsin sub hade vi släpat med oss. Jösses, vad goda de var.
Marken var varm, huden alldeles solbrun och lika mjuk som luften runt oss.

Fika ute är absolut inte överskattat som någon skrev i en artikel jag läste härom dagen. Det kan vara alldeles perfekt. Med rätt sällskap.

söndag 3 juli 2011

Morgonpussar och pioner.

En morgon som alla andra men inga andra. Ellen har äntligen varit hemma! Mys i massor. Både Tobias och pappa kom förbi och åt god frulle där både chokladmjölk, pepparsalami som är det enda pålägg Ellen inmundigar. Att bo på byn egen är både en lättnad och en plåga. Avskyr varje sekund inte hon är hos mig och ändå är det en befrielse att kunna handla när man vill. Saknar ändå livet på landet redan.

Astrid har varit hos Tobias i ett par dagar nu, det är skönt att de trivs så gott ihop. Snöret och hon rök ihop i morse så att blodet skvatt. Sant. Astrid kom in utan att jag var beredd - hann inte plocka bort Snörets mat - och katastrofen var ett faktum. Hon ger sig inte och han tål hur mycket däng som helst. Astrid blodade ner köket med ett sår vid ögat och haltade lite lätt :( Min lilla vovva... Nåväl, det är inget vi inte är vana vis. Undrar bara vad de andra i huset tänkte. Ooops! Vi bröt så fort vi kunde och plockade bort maten och ordningen var återställd. Allt var där efter frid och fröjd igen. Knäppa voffisar de är.

Tänk att de här grymt vackra pionerna blir beundrade av nästan ingen. Sorgligt. De står i parken vid Hedegården och där är knappt någon som är. Hela deras trädgård är väldigt vacker, färgsättningen i blandningen av buskar, dess blad och färger är väldigt fin. Undrar vem som anlagt den? Eller komponerat, designat? Vackert är det likväl och jag njuter av det.

Godnatt alla bullar, här är det 'Presidenten och Miss Wade' nu. Undrar om jag ska orka se den igen? Det blir nog till att spela in. Älskar min inspelningsbara box. Teknikens under.

söndag 15 maj 2011

Mat, mat och tankar om mat.

Jag är otroligt, fanatiskt intresserad av mat. Älskar att äta den ,tycker om att laga den och framför allt se på matlagningsprogram. Det började när jag var föräldraledig och kunde sitta i timme efter timme och se på BBC Food. Helt underbart för en food junkie. Alla programledare var väl inte världens bästa kockar, men det de saknade i skolning tog de igen i val av miljö, färger, smaker och färskvaror.
Problemet är att numer finns ingen tid. Visst är det bättre med tid nu än när dottern var liten, men nu fylls dagarna med tankar om vad som ska göras, göra dem och av tankar om vad som borde fixas.
Ett nytt program hittade jag nu. Satt just på 4+ och där var det ett program jag tidigare missat. Damen är från New Zeeland och heter Annabel Langbein. Åååh, vad jag fastnar för sådant där. Vill hoppa in i programmet och vara med. Prova allt, köpa likadant hus, göra samma mat. Till råga på allt var det avsnittet bl.a. om biodling och honung. Jag hade ju tänkt att bli en biodlare. Men det är väl aldrig försent? Tänk att få stå på marknader och få sälja sin egen honung, färskost och kakor. Mmmm, njuta, njuta. Direkt efter det så är det Jamie Oliver, Vad blir det för mat..jag kan bara fortsätta. Verklighetsflykt? Oja.




söndag 17 april 2011

Vampyrmuterade jordloppor och Sädesärla.

Vaknade i morse med två små mycket irriterande kliande bett på insidan ena låret. Grrr, att i enfald tro att man sover sött med bara ett styck barn och en rödtott på 25 kg bedrar hon sig. Jordloppor?! Ja förmodligen. Setterynglingen är en icke välkommen gästsovande men lik förbenat kommer han upp de arla morgontimmarna när jag sover som hårdast. På kvällen lägger han sig fint i sin säng, men naturligtvis är en säng på 18,000:- mycket mer bekvämt i jämförelse. Kan inte förstå det? En BIA-bädd är inte gratis den heller. Men visst, gemenskapen lockar antas.
Hade ju inte tänkt att redan innan jag flyttat ut ur huset redan få nytt manligt sällskap, så lopporna är förmodligen av kvinnligt dito.

Aaa, jag har den mest ljuvliga träningsvärk i kroppen. Känns underbart. Sprang 5 km igår och det var tungt, men ack vad det kändes bra. Jag hade en bitter dag igår så den turen satt som en smäck. Efterföljande stretch och yoga var än bättre. Mjuk i kroppen och mjuk till sinnet så var kvällen upplagd för mys. Jag och Ellen önskade oss nudlar med chili till kvällsmat och visst kunde jag uppfylla det. Vi har det bra tillsammans men liten tös saknar sin pappa så fort han gått ut ur huset. Väldigt skönt att hon har ett lika stort behov av oss båda, som sig bör.

Idag har vi fullt ös här hemma. Jag älskar söndagar har jag upptäckt. Allt jag var arg över att jag inte hann med igår - ja, idag ska det göras. Städa både bil och hem - bara bilen är ett nöje - blommor ska inhandlas för att göra det lite finare på utsidan.

Sädesärlan har äntligen kommit. Har väl inte haft järnkoll efter honom, men nu såg jag det lilla livet här på gräsmattan. Härligt!
Ha en härlig söndag ni alla.

söndag 3 april 2011

Bröllopsgåvor och andra livsviktiga ting.

Naturligtvis hade jag inte med mig kameran när jag var hos min äldsta vän, älskade själasyster och lekkamrat Z tidigare idag. Synd för jag hade gärna velat ta lite foton av hennes fina virkade ting. Efter att ha plattat hår på undertecknad och lockat dotterns blonda svall begav vi oss idag till Zenitha och Sigge för en kopp kaffe och eventuell support till hennes hemsida. Men där gick jag bet tyvärr. Det fungerade inte alls som mitt och jag är alldeles för kass på programmering. Kan inget om det alls om jag ska vara ärlig. Och det är väl ingen idé att ljuga på sin egen blogg? Haha, det tar 'änna' bort syftet med den all together. Vi pratade ändå om en del matnyttigt som om vad man kan pyssla med för att tjäna pengar, vad vi borde hjälpas åt med mer när vi än en gång kommer att bo lite närmare varandra. Passa respektive gudbarn lite mer kanske? Äta middag tillsammans någon gång oftare, åka till stranden till sommaren och sitta på hennes balkong nu fram i vår. Ska bli mysigt.

Att skiljas får fram de viktiga frågorna här i världen. Som vem som ska ta hand om den bästa grytan i universum? En gul Anders Petter i gjutjärn med teflonbeläggning - en bröllopsgåva från mina kusiner från Väjern när de i förfäran insåg att vi inte hade en gryta! Vad falls? Ingen gryta? Ja, där var deras gåva given, och den har varit den allra bästa presenten. En av dem i alla fall. Eller det dubbla våffeljärnet? Det blir nog jag det - maken är inte förtjust i våfflor förkunnade han i kväll medan jag stod och gjorde några goda dito. Femton minuter senare var det han som ätit flest. Det är i sanning en konstig värld vi lever i. Apropå våfflorna med grädde och sylt så är det definitivt det sista gottiga jag unnar mig på ett tag. Nu i veckan ska jag börja med att detoxa lite. Min stackars kropp har fått ta en hel del skräp de sista månaderna och det gillas inte av varken garderob eller sinne. Nä, här ska detoxas och springas. Kommer att ge mig ut och köra en 4 km och se hur många sekunder jag kan springa i sträck innan det blir att börja sakta ner i gång. Men äntligen har jag blivit av med förskylningen och det känns mer än underbart. Måtte det hålla i sig. Allt har blivit försenat i ett par månader vad gäller träning och det har inte känts något bra. Ha en bra vecka du med min vän.

söndag 27 mars 2011

Pepp, depp och en massa feber.

Att känna sig depp och pepp samtidigt är inget man är van vid direkt. Här händer det rätt vad det är nuförtiden. Jag hämtade Ellen på förskolan efter de ringt innan frukost i torsdags. Hon hade feber..igen. Vad tröttsamt. Tyckte att det var nog lite lyckosamt att jag inte var direkt den friskaste på företaget denna dag utan hade beställt tid till doktorn samma dag. Sagt och gjort, vi släpade oss dit och fick beskedet vi väntat oss - virus. Inget att göra mer än mer Nasonex (kortisonspray) som vi absolut inte får sluta med den närmsta måndaden! Men ååååhhh uppgiven är väl en underdrift just nu. Vi har varannandags-sjukan tror jag. Ständigt täppta och nysiga och feber rätt var det är. Inte något man än van vid. Stoppar i mig medikamenter som aldrig förr - det känns inget vidare det heller. Liten medicinlista: Nasonex, Rinexin, Aciclovir (bankar tillbaka munsår), Symbicort (astma), Citolapram, Naproxen (undviker om jag inte har för mycket värk) och en och annan alvedon. Ni förstår att kroppen ogillar. Jag som skulle komma igång med att springa och känna mig alldeles som en vanlig Viktoria igen. Inte utan att man blir lite depp. Dottern då? Ja, hon sitter just och knaprar i sig sin favorit: Knäckebröd med lök och nymalen svartpeppar. Konstig unge det där. Till efterätt var det glass beställd. Glassbilen var här igår så visst för hon en glass. För hon har feber. Hon var kokhet när hon somnade igår kväll och jag har haft en kamin med jobbiga drömmar intill mig inatt. Stackars liten. Kinderna är så rosiga och ögonen alldeles blanka.
Samtidigt försöker vi få liv i en styck tonårstjej som sussar sött i soffan. Visst är det väl okej att lägga ut en bild på det världsomspännande nätet? Hehehe, tja hon gör det så bra själv ibland. Allas vår smulpaj Sandra LillSessan Gullefjutt. Kul att få hem henne en sväng. Vi älskar att titta på rysare tillsammans, en svaghet hos oss bägge. Skillnaden är att medan jag kan gå och lägga mig ensam efter att ha stängt av filmen, så tänder lilldamen lampan och ser något annat mer lättsmält på tv en stund. Tyvärr orkade ingen av oss hålla sig vaken till filmen var slut. Vi kollade Psalm 21, en svenk rulle som verkade sådär. Återkommer kanske när den blir färdigtittad. Ha en bra dag alla!

torsdag 10 februari 2011

Chokladkaka och feber.


Minsann om vi inte har bakat en chokladkaka idag, tösen min och jag. Rätt var det är faller lusten på. Jag har märkt att ju värre en situation är - eller ju mer kaotiskt vårt hem är - ju mer får jag lust att baka. Det är väl en tröstesak att laga mat och baka. Dels är det så himla roligt att baka. Men bonusen? Det är namseligt gottigt också. Inte alltid det bästa för figuren, men vem bryr sig en snöig, regnig, ledsam dag?

Ellen och jag har varit hemma hela dagen och bara rått om varandra. Hon hade feber igår kväll och även fram och tillbaka hela dagen. Vi har 'tur' med att sällan bli riktigt sjuka. det brukar vara snart övergående. Men lite bak och slicka rent slickepotten och skålen, det gör vilken dag i veckan som helst mycket bättre. Fridens folkens!

lördag 15 januari 2011

Ronja har fyllt sex år!

Ronja har fyllt sex år och det firades i massor på Arendal idag. Jag och en massa andra mammor -och två (tre med Ronjas) stannade kvar hos mysiga Helena och Håkan. Minsann har inte karl'n fått en kaffe-apparat att flasha med? Och jädrar så gött kaffe det blir. För säkerhets skull gjorde jag mig en kopp te också. För att jämna ut det lite. Det blir alldeles för mycket kaffe för mig.

Väl hemma slogs vi åter mot snön. Skotta, skotta på en redan plogad plan. Men jäklar det kommer ju mer, mer hela tiden. Nu smattrar regnet mot fönstren. Illa. Undrar om det blir till att ta till sparken imorgon igen? Prutt oxå.

Vi gjorde mumsiga semlor till kaffet här hemma lite senare. Efter en god middag så satt de som en smäck.
I skrivande stund- fattigt språk-halvligger jag bredvid min dotter som somnat gott i vår säng. Igen. Ska nog faktiskt gå ner, ta mina 'medusiner'
och knoppa in jag också. Banne mig. Läser just nu en sån jäkla bra bok som viskar åt mig på sängkanten.
Frid inatt!

torsdag 30 december 2010

Grönt te och Pepparkvarnar.


Zenitha och Sigge var här igår och myste loss. Hon hade koll på min böjelse för grönt té och kom med ett med mango. Så supergott! Inköpt på Indiska tillsammans med den vackra muggen och tesil. Underbart. Tack finaste Zenitha.

Något annat jag är så lycklig över är något jag fick av maken i julklapp. Pepparkvarnen! The Pepparkvarn verkligen. Något fashionabelt från Peugot och grymt sexig att vrida på. Går igång rejält :) Att det var en överraskning gjorde inte saken sämre. Brukar veta vad jag får annars. Yiihoo! Här har den sällskap av klappen från svärmor, en vinäger/olja-sprutt. Även den ställbar. Den ska flitigt användas imorgon. Nyårsafton minsann. Oxfilé och Champagne. Med nymald peppar givetvis. Kärlek till dig. Alltid...

lördag 18 december 2010

Mammas Kavring.

 


Världens godaste kavring gjorde min mamma. Ska baka nu inför jul. Förr gjorde hon det titt som tätt, men senare år blev det bara till jul. Mörkt bröd hon gjorde i långpannan. Ingen får gå miste om smaken. Här är receptet <3
Posted by Picasa

söndag 28 november 2010

Parmesan och snöstorm.



Jaha, sent ska man inse sina misstag. Mitt största idag, förutom att totalt ignorera städbehovet hemma, är att glömma ta en bit nybakt moppibröd som tilltugg till middagen. Gudars vilket fint bröd han hade bakat i morse och tagit med sig till oss min pappa. Yay, man är lycklig att ha en pappa som gör bröd åt en. Hade tänkt baka själv någon dag. Lovade Ellen i ett svagt ögonblick att 'Vi ska göra bagels endera da'n...' jojo. Men, jäst är inhandlat och min Assistent (bakvarianten) ska hämtas från vårt förra boende. Jorå, där finns saker kvar än. Mycket. Vi har ju trots allt bara bott här i tretton månader nu. Joråååsåattere..

Pasta med köttfärssås stod på önskelistan och pastan blev en Fiddelini. Extremt ball namn på en pasta jag inte ens visste fanns. Som änglahårspasta. Maybe same same? Maten avnjöts naturligtvis med ett gott glas rött till mig och ett glas laktosfritt åt dottern. Vin? En söndag? Ajjemen. Vi skålade vackert i fina glas och njöt med ett tjockt lager Parmesan uppå. Extra svartpeppar åt oss båda. Namseliknaster så gott! Tankarna går denna snöstormiga iskalla kväll bla till en ensam krake på ett hotellrum någonstans i Stockholm med omnejd. Psssst, Ellen ringer dig om en stund och säger Natt natt.





söndag 21 november 2010

Bakar och flätar i väntan på besök.



Efter månader av tjat fick jag äntligen lov att öva mig på att göra inbakade flätor på Ellen. Konstigt barn det där. Fick hon välja skulle det hänga fritt år in och år ut. Kanske låta borsten gå igenom det på sin höjd.
Vi tänker fluffa till en chokladkaka med lite vispgrädde, så hon får hedersuppdraget att 'fluffa' till den.

Om en stund kommer Linda, Adam och deras två troll; Daniel och Sebastian.

Men nu blir det till att luncha lite tror jag. Kokt korv med bröd. Lagom avancerat efter en helg med bara gourmetmiddagar!