Att flytta från huset och gården blir en sådan lättnad - men förtvivlat hårt jobb. Det verkar aldrig ta slut. Ingen ände. Men idag såg vi ett ljus i den långa tunnel som heter separering. Faktiskt verkar det finnas en ände på allt. Med hjälp av våra bröder har vi till idag fyllt två (!) stora containers med drid. Underbart. Jag kan lätt tänka mig att slänga hälften av allt jag äger. Det hade känts underbart befriande. En smula torftigt när man senare behöver den där grunkan man slängde förra året.
Slappnar av, vattnar pelargonerna jag slitigt så med, tittar på dem och blir glad i hela själen. Nog ska det bli bra. Fridens peeps. Nu slår jag mig ner in da såffa med en kall öl, ölkorv, tortillas och stark salsa. Caramba!
Published with Blogger-droid v1.7.4
