Höstkärlek.

Äntligen är hösten här. Det finns inget vackrare just nu. Likväl som inget är vackrare om våren när det spritter i själen när man ser första blomman. När första sädesärlan vippar på gräsmattan! 

Den klara luften nu i september och oktober är oslagbar. Temperaturen är den perfekta för en löptur eller promenad med rödtottarna. Kan så vara att det är det faktum att hundarna smälter in i naturen nu. Hur som helst är det så att jag tappar andan - flera gånger om dagen. Den här förmiddagen -efter att ännu en gång ha betalt räkningar alldeles försent - sitter jag och oroar mig för det mesta. Oron grundar sig inte längre i hur det sak fungera mellan mig och min ex-man. Det kommer att bli bra. Det är bra. Igår lämnades nycklar till gården vi sålt. Ännu en stor sten som slår i marken och splittrades till grus. Väldigt skönt och befriande men visst ligger det sand på axlarna än. Det är inte över förrän det är över.
Pengar! Jag trodde aldrig att jag skulle få such pråblems. Vill säga att "det är bara pengar" men sanningen är väl lite annan. Det är anledningen till mången hjärtinfarkt. Men icke min. Inte än. Först kärlek och självläk eller hur?

Ta hand om er, gråt när ni behöver och skratta så ofta ni kan.

 V.

Morgonpussar och pioner.

En morgon som alla andra men inga andra. Ellen har äntligen varit hemma! Mys i massor. Både Tobias och pappa kom förbi och åt god frulle där både chokladmjölk, pepparsalami som är det enda pålägg Ellen inmundigar. Att bo på byn egen är både en lättnad och en plåga. Avskyr varje sekund inte hon är hos mig och ändå är det en befrielse att kunna handla när man vill. Saknar ändå livet på landet redan.

Astrid har varit hos Tobias i ett par dagar nu, det är skönt att de trivs så gott ihop. Snöret och hon rök ihop i morse så att blodet skvatt. Sant. Astrid kom in utan att jag var beredd - hann inte plocka bort Snörets mat - och katastrofen var ett faktum. Hon ger sig inte och han tål hur mycket däng som helst. Astrid blodade ner köket med ett sår vid ögat och haltade lite lätt :( Min lilla vovva... Nåväl, det är inget vi inte är vana vis. Undrar bara vad de andra i huset tänkte. Ooops! Vi bröt så fort vi kunde och plockade bort maten och ordningen var återställd. Allt var där efter frid och fröjd igen. Knäppa voffisar de är.

Tänk att de här grymt vackra pionerna blir beundrade av nästan ingen. Sorgligt. De står i parken vid Hedegården och där är knappt någon som är. Hela deras trädgård är väldigt vacker, färgsättningen i blandningen av buskar, dess blad och färger är väldigt fin. Undrar vem som anlagt den? Eller komponerat, designat? Vackert är det likväl och jag njuter av det.

Godnatt alla bullar, här är det 'Presidenten och Miss Wade' nu. Undrar om jag ska orka se den igen? Det blir nog till att spela in. Älskar min inspelningsbara box. Teknikens under.

Filmtajm.

Ellen och Tobias myser loss i soffan till Kung Fu Panda. Tobbe gav upp efter en halvtimme, han har ju trots allt varit ledig hela dagen och tillbringat en eller annan timme till shopping. Det sliter på en karl. Dotter vill inte vara med på bild, men den är för härlig för att inte lägga upp. Det här älskar jag. Se på film med dem jag älskar. Najs-lajf.

Ett fat i rosa för en tia en gammal korg och fina skyltar kan bli så fint. För lite lök och ett litet malplacerad ord, men vad gör det? Natt, natt ni fina.

Konst eller konstigt?

Att man kan ändra sitt sätt att uppskatta eller ogilla konst - det förvånar mig inte. Men att man så radikalt kan ändra sig, det är lite knas. I alla år av att i det närmaste spy galla över det abstrakta så har jag ju missat så mycket. Inte tillät jag mig att se vad som faktiskt kan vara väldigt vackert. Det betyder inte att jag tycker att en vissa konstnärer målar bra eller dåligt, utan att en målning de facto talar till en. Här är en tavla av Mark Rothko som jag smygbeundrat länge. Inte bara den här som heter White on red utan fler av samme man. Alla i olika färger och humör.

Tidigare kunde jag inte tänka mig något annat än riktig konst. Den här av Albert Bierstadt heter Half Dome (tror jag) och är ett motiv från Yosemite av just Half dome. Den hängde på min vägg i många år. En print av den i alla fall. Kunde inte förstå hur någon kunde betala för något som inte föreställde något. Men nu förstår jag. Eller det inbillar jag mig åtminstone. Ha en vacker vecka ni alla.