tisdag 15 mars 2011

Näääää, nu tog det positiva humöret slut.

Blir så less. Nu har jag blivit förkyld igen. Trodde inte att det var sant när jag kände snoret rinna till...fräsch jag är. Men ack så sant. Jag har alltid tyckt att de som nyser trippla eller kvadrupla aatschooosar har det najs. Men nej - jag tar tillbaka det tänket omedelbums. Som jag har nyst på jobbet är det ett under att de inte kastat ut mig med de kliande ögonen först. Att torka kranen med sandpappret vi har i industrin är ju ingen SPA-behandling direkt. Stackars min lille snok.

Jag jobbar med änglar, så de höll sig snällt undan mig och mina droppiga nysanfall och lät mig hållas. Jag har varit i från jobbet en hel del de sista veckorna och behöver verkligen inte bli dålig nu. Har jag inte varit hemma med sjuk dotter så har jag varit sjuk själv. Några dagar har gått bort i kurser och utbildningar och någon dag att rusa med hund till veterinär.

Har läst lite mail idag som gjort mig ont och skakat om lite. På ett bra sätt. Ibland är det bra att veta vad någon tycker, tänker och känner. Bara det inte tolkas fel av mottagaren. Jag tog det inte fel - tror jag.

Lite irritation uppstår i skrivande stund när det går upp för mig att det inte är någon The Mentalist på tv:n ikväll - men humöret stiger när det går upp för undertecknad att det faktiskt är Sofias Änglar på grannkanalen istället. Det får en att tänka till så klart. Vad bra jag har det ändå. Men kastas tillbaka med en dum tanke igen 'alla är sig själv närmast och jag har faktiskt gått igenom en hel del jobbigt och tungt jag med'. Alla har väl dessa dagar kan jag trösta mig med. Jag är inte ensam jag vet det och det är ingen tröst men väl en klapp på kinden.

måndag 14 mars 2011

Skuren tass och ny sko.


Fick springa ner i ett tjihu i morse när Mikael ropade att Snöret skurit sig i tassen. Vår unghund har varit ute på rövarstråt och skurit sig rejält - eller åtminstone vad vi trodde rejält. Det blödde kraftigt i en liten rännil från tassen, och har ni vet hur det kan blöda från små och stora tassar. Satte en gång en glasbit i hälen och tusan vad det blödde. Lämnade ett långt rött spår efter mig i idrottshallen. En annan och mycket ointressant historia. Jag var tvungen att stanna hos Snöret en par dryga timmar för att se om blodflödet minskade, vilket det gjorde tack och lov. Min pappa kom och hämtade mig och körde mig till jobbet för Ellen och Mikael gav sig av kvart över sex.
Somliga hinner i tid. Innan de gav sig av ringde jag och väckte en stackars veterinär i Dingle i tron om att jag pratade Tanums Distriktsveterinär. Ooops..nåja, han tyckte gott jag kunde vänta hemma eftersom Snöret inte brydde sig något nämnvärt.
Sagt och gjort jag åkte till jobbet och sedan hem igen för att titta till voffsen vid middagstid. Det hade gått fint men han blödde fortfarande något. In men honom i bilen för en check.
En lugnande spruta senare hade veterinär Jenny konstaterat att det inte behövde sys och jag kunde nöjd njuta av att gosa vovve och klippa klor med en sovande unghund. Hahaha, måste säga att jag njöt i fulla drag. Min lille..


Nu måste bara unge herr Setter promenera i koppel ett tag och även ha på sig en strumpa/tassöverdrag för att undvika smuts och väta. Ogillades med hiskeliga morranden. Men efter 100 m. var den nästan glömd. Nästan!

tisdag 8 mars 2011

Paradiset är till salu!

Ödby 1, Tova, Tanumshede är till salu. Det är 2,5 hektar himmelrike enligt mig. Det är nyrenoverat på utsidan. Nytt tak, ny panel runt hela huset och nya fina Tanums Fönster överallt. Det är 5-6 rum med kök och två badrum. Fina uthyrningsmöjligheter i tillhörande fristående lägenhet. Här är huset första vintern vi bodde här, innan renoveringen. Stallet syns inte i bild men där är två stora boxar och en spolbox. Allt inom åtta-tio minuter till både Tanumshede och Grebbestad.
Till salu för 1,695,000:-

Kontakta Mäklarhuset/ Bosse Rosén 0733-835999

Och vips är bloggen en Till Salu sajt!

måndag 7 mars 2011

Badbarn och positivism.

Har en liten pluppi som älskar att bada. Under tiden hon kollar efter eventuella smutsrester i botten av karet så sjunger hon Alfabets-visan. Låter ganska ball. Har många gånger tänkt på hur bortskämt ett ensamt barn blir med vissa saker. Hon kan bara ta för givet så mycket här i världen. Inte för att vi har mycket pengar att köpa saker för - utan att man finns där. Alltid. Kanske är det inte bortskämdhet utan måhända lite av att ta för givet. För visst är det så att vi alltid finns där. Men jag undrar om det vore samma om det fanns syskon? Mjo, det hade varit samma antar jag. Vilka tankar man har. Ett oupphörligt snurrande där uppe.

Mina anti-depressiva har börjat att hjälpa. Äntligen - och det känns mer än okej att hitta sig själv lite igen. Jag t.o.m pratar lite mer lugnt säger arbetskompisarna..haha..jag undrar det jag.
Min bror (här liggandes på Freedom Beach, Phuket) sa till mig innan jag började att det var bara att köra och han lovade att det där hemska hyper-tänket och den ständiga oron för allt skulle te sig oviktigt. Det trodde jag definitivt inte ett dugg på. Det är så ju sådan jag är. Tji fick jag. Det har stillat sig, skriket därinne. Helt otroligt och en vansinnigt befriande känsla. Att jag har ångest från stund till annan kan jag ta. Bara det passerar. Och det gör det ju efter en stund. Vissa dagar är väl värre men inte så illa att man inte kan arbeta sig igenom det. Det är en mycket befriande känsla. Älskar att leva ändå. Det är grrrreat. Peace out för ikväll.

söndag 6 mars 2011

Stugdrömmar och vackra tyger.

Min själ bubblar och vill-ha-nerven skriker!! Men gud, hur kan man alldeles gå igång på inredningspryttlar? Men det finns mycket vackert. En massa saker ka nfå mig att alldeles gå i spinn. Uppenbarligen de här påslakanen ifrån Pip Studio. Helt underbara på rätt ställe. Inte passar de upp i mitt sovrum så som det ser ut. Nej, det får nog vara något som bakgrunden är här. Undrar om man kommer att få leva ensam resten av livet om man inreder hela hemmet så här? Har ju faktiskt snyggaste tapeten ever redan - den hänger i hallen och värd varenda krona. Den är även den ifrån Pip. Loooove it.
Här är halltapeten, dock inte i min hall här. Men åh vad fin den är. Tänker ha ett hem sådant som det här och en timmerstuga a' la mys kanske? Ja, helt klart. Boken här har jag och den är fylld av små hus jag bygga vill. Man ska aldrig sluta drömma eller hur?

Vasalopps-frukost och mys-pys.


Vaknade idag med minnet av en febrig natt och en kul bowlingkväll med några av mina arbetskollegor. Vi har så himla roligt ihop när vi hittar på något på utsidan av jobbet. Kan man nu slå ihop lite bowling med öl, vänner och mycket skratt - ja då har man en bra kväll. P.g.a ihärdig huvud- och ansiktsvärk (bihålorna) så hade jag tänkt hoppa över bowlingen men kunde ju inte låta bli. Tyvärr kan jag säga med facit i hand. Vaknade inatt med feber, huttrandes tog jag mig till slut ner och tog mig febernedsättande och en massa vatten. När jag vaknade nästa gång var det med värk i varenda led och fortfarande, ja you guessed it, huvudvärk utav guds nåde.

Men åh, vilket väder det är. Äntligen är det vår på gång. Det vackraste året på ett par. Det kommer det att bli. Det vet jag. Vasaloppet på tv:n, pippisar ute i talgbollarna, hund i soffan och en dotter som sitter och sjunger Alfabetsvisan för att minnas rätt när hon löser sina barn-korsord. Ja - så himla mycket bättre kan man nästan inte ha det. Nästan inte. Ta vara på varandra och dagen.

måndag 28 februari 2011

Whiskey och Tussilago?

Åh, känner mig grundlurad. Drömde om tussilago av någon anledning. Skulle det vara nödvändigt? Betyder det att det är vår på väg - eller betyder det bara att snart blommar det igen - en ny början? Ja, allt blir vad man formar det till, gör det till. Inte är det konstigare än så. Men visst är man otålig. Kunde jag hoppa några månader framåt i tiden så hade jag gjort det. Men av en anledning eller annan så har varje timme sextio minuter, varje vecka en massa fler timmar - och man måste andas hela tiden. Jag tänker verkligen göra det. Njuta av varje andetag hur mycket det än gör ont i själen. För hjärtat mår bättre då. Yiihooo, minsann om inte hela Tottolalla (undertecknad) gör det. Sedan är det ju ingen som vet hur det blir längre fram. Det är ju det, just precis det, som gör det hela så spännande och grymt cool att leva. Vi vet inte vad som händer. Vi kan bara ana vad livet har på lut - eller snarare vad du själv har på lut åt ditt liv. Jag älskar att vi har valet att faktiskt kunna göra i stort sett vad du vill här i Sverige. Så oersättligt.


Tog en whiskey nu framåt kvällingen. Det var då själva den att det ska till en dryck (av rip-kvalité) innan man blir som folk. Tja, jomen, alltså, det är ju inte det att man inte gärna offrar sig. Tänk att det var bland det mest dåliga jag kunde tänka mig att svälja av alkoholhaltiga drycker för så tidigt som för ganska exakt ett år sedan. Vad? Man kan väl ändra sig.
Natt på er vackra bloggfolket!